Luktade folk illa förr i tiden?
Det vi kallar för kroppsodör är en bieffekt av små bakterier som tycker om att spisa på vårt svett. Produkten av deras ätande är att de släpper från sig små molekyler som luktar. Svett är med andra ord roten till att vi med tiden börjar lukta illa om vi inte tvättar oss. Sådant visste vi förstås ingenting om förrän relativt nyligen i den mänskliga historien. När vi först började ogilla otrevliga kroppsodörer ägnade vi oss i första hand åt att dränka odörerna med starkare dofter. Under historien har vi använt oss av allt från pastor gjorda av doftstarka örter till rökelse och smycken som innehöll kryddor. Metoderna har varit många. Renligheten var det väl ofta lite sämre med.
När började vi se på vår personliga hygien på sättet vi ser på den idag, det vill säga att det är viktigt både att vara ren och lukta gott? I någon mån kan vi spåra det trendbrottet till mitten av 1700-talet då intresset för hygien exploderade.
Att lukta gott i håret är minst lika viktigt som att lukta gott på kroppen. Men för att kunna lukta gott i håret är det såklart en förutsättning att man överhuvudtaget har hår. Håravfall är ingenting att skämmas över. Faktum är att så många som 25% av alla män börjar tappa håret innan de har fyllt 21. Vid 35 års ålder upplever hela två tredjedelar betydande hårförluster. Nordic Hair är en ledande svensk klinik som specialiserat sig på behandlingar som bromsar och återställer håravfall.
Så, till huvudfrågan!
Doftade folk illa för längesedan? Svaret är nog ja, fast med vissa reservationer. Priviligerade människor har förstås alltid haft bättre möjligheter att hålla sin personliga hygien och kroppsodör i schack. Men alldeles oavsett måste vi nog konstatera att med moderna mått mätt så luktade folk överlag rimligtvis sämre i äldre tider. Även om man hade råd med parfymer och annat så visste man inte vad som orsakade de dåliga dofterna. Det gjorde att människor förr inte tvättade sig lika ofta. Som redan nämnts ledde till att otrevliga dofter snarare täcktes över med starkare dofter. Det är inte svårt att tänka sig att det bildade en fond av dofter som var ganska obehaglig med moderna mått mätt. Alla dofter som kombinerades i en enda blandning av sött, svettigt, kryddigt och så vidare. Det kan inte ha varit bra. Men upplevde människor då att de luktade illa? Svårt att svara på, men det finns i vilket fall berättelser som antyder det. Ta Cardinal Thomas Wolsey som exempel. Han levde under Storbritanniens Tudor-era (ca. 1400- början av 1600-talet) bar alltid med sig en apelsin för att slippa känna stanken. Men han var en del av en finare klass.